Med textil, mönster och textiltryck som främsta medium, undersöker jag gränslandet mellan textildesign och historeberättande i arbetet “(inte) Som jag minns det”. Utsorterade avfallstextilier får nytt liv genom att nydesignade mönster trycks ovanpå textilens ursprungliga mönster. Det är ett arbete om att skapa och bryta mönster och ett arbete om saker man minns (och inte).
En vårdag när jag är hemma hos mina föräldrar, bläddrar jag bland gamla fotografier från min barndom. Jag är mitt uppe i examensarbetet och förvånas över alla mönster i bilderna som jag minns: Det blommiga påslakanet som farmor sov i när hon hälsade på, duken i köket och gardinerna i lekrummet. Mönster som funnits i bakgrunden som av någon anledning etsat sig fast i minnet, till synes anspråkslösa men som blivit symboler för trygghet och barndom. Det blommiga farmorslakanet finns kvar och jag frågar mamma om jag får ta det.
En vårdag när jag är hemma hos mina föräldrar, bläddrar jag bland gamla fotografier från min barndom. Jag är mitt uppe i examensarbetet och förvånas över alla mönster i bilderna som jag minns: Det blommiga påslakanet som farmor sov i när hon hälsade på, duken i köket och gardinerna i lekrummet. Mönster som funnits i bakgrunden som av någon anledning etsat sig fast i minnet, till synes anspråkslösa men som blivit symboler för trygghet och barndom. Det blommiga farmorslakanet finns kvar och jag frågar mamma om jag får ta det.
Lakanets blommor framkallar minnen jag inte visste att jag hade. Jag inser att lika viktigt som det är att ta hänsyn till de färger och mönster som lakanet redan bär på, lika viktigt är minnena som vilar mellan materialets trådar. I trycksalen rullar jag ut lakanet och placerar den stora screenramen ovanpå. Jag raklar ut den röda färgen genom ramen och lyfter för att se. Det är mitt barndoms mönster men samtidigt inte.
Jag läser på om vad ett minne egentligen är. Ett minne skapas genom tre steg: 1. Intryck registeras, 2. Intrycken lagras, 3. Intrycken plockas fram igen och tolkas. Varje gång vi återvänder till ett minne, förändras och omtolkas det något. Det betyder att våra starkaste minnen också riskerar att bli mer och mer skeva. Minnen konfronterar oss med frågan om hur något egentligen var. Det blir plötsligt svårt att urskilja vilket som är det gamla mönstret och vilket som är det nya på farmorslakanet.Det är (inte längre) som jag minns det.
